Igår hade jag jourtjänst på sjukhuset. Vid 22-tiden ringde en mamma, Anna, till mig och var helt uppgiven. Hennes son, Nohr, som är 6 veckor gammal, hade gråtit oavbrutet de senaste 4 timmarna. Anna visste inte vad hon skulle göra. Förutom att hon var trött, frustrerad och ledsen, var hon verkligen orolig för om det kunde vara något fel på lilla Nohr.

Anna fick en tid hos jourhavande läkare. När Nohr kom in för en bedömning sov han. Anna berättade att han hade gråtit nästan oavbrutet, endast med korta uppehåll, de senaste fyra timmarna. Han hade under perioder legat helt spänd, med knutna nävar och alldeles röd i ansiktet. Nohr kunde bara tröstas kortvarigt och bli något lugnare.

Nu hade han somnat i bilen. Nohr hade sådana gråtattacker nästan varje kväll, men nu orkade Anna inte längre. "Det kan väl inte vara normalt?" frågade hon desperat.

Nohr undersöktes och hade kolik.

Anna är bara en av många mammor till kolikbarn som har ringt jouren. För att vara helt ärlig har jag själv ringt in till jouren med mitt kolikbarn. När det gäller mina egna barn är jag nämligen ingen rationell läkare. Då är jag bara en orolig mamma.

Kanske har du också en bebis som gråter dag ut och dag in. Varför händer det och vad ska du göra? Det ska jag undersöka djupare här.

Vad är kolik?

Kolik, även kallad spädbarnskolik, är en uteslutningsdiagnos som betyder att läkaren måste säkerställa att barnet inte lider av något annat. Man utesluter bland annat tillstånd som refluxsjukdom, infektion, magsjukdom, förstoppning och näringsproblem. Kolik börjar oftast inom de första 6 veckorna och brukar vara avslutad vid slutet av barnets 3:e levnadsmånad.

5 tecken på kolik

• Gråt och oro i mer än 3 timmar om dagen
• Barnet verkar helt otröstligt
• Anfall minst 3 dagar i veckan
• Anfall minst 3 veckor i sträck
• Viktuppgång och allmänt välmående

Spädbarnskolik är i sig inte en sjukdom, utan en påfrestande och hjärtskärande period där barnet gråter och gråter. Jag känner inte till många saker i livet som kan vara så krävande och utmattande som att se sitt barn vara fullständigt otröstligt.

Varför får barn kolik? Myter och svar från dr. Google

Forskningen kan inte påvisa en enda orsak till kolik. Det har funnits många teorier om varför vissa barn utvecklar kolik medan andra inte gör det, men tyvärr finns det för närvarande inga studier som drar några entydiga slutsatser. Dock pekar forskningen på några områden som kan ha betydelse.

3 potentiella orsaker till kolik

• Problem i mag-tarmsystemet
• Biologiska, inklusive hormonella, faktorer
• Psykologiska faktorer

Kolik och problem i mag-tarmsystemet 

Det har gjorts många studier som pekar både för och emot vissa teorier. Under de senaste åren har forskare särskilt fokuserat på att undersöka om kolik kan lindras genom att tillföra tarmfloran vissa bakterier för att förbättra matsmältningen.  

Kanske, men bara kanske, finns det en liten effekt av tarmbakterien ”lactobacillus reuteri”. Det är något kontroversiellt om det verkligen har effekt, vilket är anledningen till att behandlingen inte rekommenderas som standard. 

Och varför det, kanske du undrar. Är det inte värt att prova vad som helst för att behandla kolik? Det nyanserade svaret är att man måste göra en avvägning när det gäller behandling av ett tillstånd som går över av sig självt. Effekten av tillförda bakterier är nämligen osäker och blygsam. 

Dessutom har det beskrivits fall där barn blivit mycket sjuka av att tillföra sina kroppar tarmbakterier. Därför rekommenderar jag stor försiktighet.

Biologiska orsaker till kolik

Bland de biologiska förklaringar som framgår av Googles sökresultat finns följande: 

• Kan kolik vara en tidig form av migrän? 
• Beror kolik på störningar av hormonet serotonin?
• Har kolik något att göra med rökning under graviditeten? 
• Kommer kolik från avvikelser i barnets motoriska utveckling? 

Svaret på ovanstående gissningar är nej – det finns inget vetenskapligt stöd för det.

En annan teori om orsaken till kolik är att det beror på en låsning i nackregionen, vilket är anledningen till att kiropraktik används brett för att behandla barn med kolik. 

Denna teori är mycket framträdande när man frågar dr. Google. Tyvärr finns det ingen statistiskt signifikant effekt av kiropraktik för behandling av kolikbarn, även om det marknadsförs så på flera håll. 

Det kan förmodligen finnas några som har upplevt en positiv effekt av kiropraktik, men här kan det lika gärna handla om ett slumpmässigt samband, eftersom kolik ju går över av sig självt. Kom ihåg att det kan finnas flera orsaker till att spädbarn har låsningar i nacken – till exempel ses det ofta efter förlossningar där sugklocka har använts.

Betydelsen av psykologiska faktorer 

I din sökning efter svar om kolik kan du också stöta på frågan om spädbarnet är särskilt känsligt och om spädbarnets temperament kan vara orsaken till kolik. Dessa hypoteser är också väl undersökta och har inte heller gett något svar på mysteriet med kolik. 

Förutom att undersöka spädbarnet har man också tittat på föräldrarnas beteende – alltså om deras mentala tillstånd kunde vara orsaken till kolik.  

LÄS OCKSÅ: Efterfödselsreaktioner – Psykologens guide till smärta i moderskapet

Resultaten visar (förståeligt nog) att kolik påverkar föräldrarnas mentala välbefinnande avsevärt, men föräldrarnas psykiska tillstånd är inte orsaken till kolik. Sagt på ett annat sätt är det alltså inte ditt fel om du får ett barn med kolik!

Men vad gör man åt kolik? Hur behandlas kolik?

En sammanfattning av den befintliga forskningen om kolik är att det finns många teorier om både orsak och behandling, men inga verkliga medicinska förklaringar. Den dåliga nyheten är att det inte finns någon behandling, men den goda nyheten är att kolik med tiden går över av sig självt.

Föräldrar till kolikbarn är ofta överväldigade av frustration, ilska, utmattning, skuld och hjälplöshet.  Acceptera och erkänn att dessa känslor är helt normala. De säger inget om din förmåga att vara förälder och ta hand om ditt barn.

Självomsorg – svårt men viktigt

Det avgörande är att du som förälder till ett kolikbarn tar hand om dig själv, även om det naturligtvis kan vara lättare sagt än gjort. Mitt kall är att hjälpa föräldrar att bli av med oro och spara dem från skuld, skam och köp av onödiga produkter i hopp om att lösa ett problem.

Jag kände att jag misslyckades som mamma. Det fanns så många lösningsförslag, men det hjälpte bara inte.

Jag minns själv allt för tydligt hur det var att ha ett gråtande spädbarn. De första månaderna hade min äldsta otroligt långvariga gråtattacker. Jag visste inte vad jag skulle göra. 

Jag googlade alla råd och lyssnade på allt som min omgivning sa. Jag kände att jag misslyckades som mamma. Det fanns så många lösningsförslag, men det hjälpte bara inte.  

Först när jag började ta hand om mig själv kunde jag hantera de många gråtattackerna och bristen på sömn. Självomsorg är en pågående process där jag fortfarande – med större barn, måste påminna mig själv om att jag också är viktig. 

I det följande kommer jag därför inte att ge goda råd mot kolik, utan istället ge goda råd om hur du överlever att vara mamma till en bebis med kolik.  

5 bra råd till föräldrar med kolikbarn

1. Trösta ditt barn

Ett gråtande barn behöver tröstas, och det är också det man instinktivt vill göra som mamma eller pappa. Forskning visar att barn som ser sina föräldrar agera lugnt, kärleksfullt och positivt, växer upp med bättre sociala och emotionella relationer.

Din bebis gråter inte för att manipulera dig, och du kan inte trösta ”för mycket” eller skämma bort barnet med omsorg. Det är en myt som tyvärr är utbredd. 

LÄS OCKSÅ: “Min kropp var i konstant alarmberedskap!”

Det finns i grunden tre anledningar till att bebisar gråter: obehag, hunger och trötthet. Om ditt barn är mätt och inte trött, kan du lindra genom att trösta barnets obehag. 

Det finns olika metoder för att trösta barnet, och i grund och botten är ingen bättre än den andra. Det kan fungera bra för dig och ditt barn att svepa in barnet.  Det kan vara att du behöver gå runt med bebisen i armarna och vagga försiktigt.  

En sjal, sele eller bärsele kan hjälpa dig med bärställningar, så du inte får ont i kroppen. Det finns många möjligheter. Gör det som känns mest bekvämt och naturligt.

2. Be om hjälp i din omgivning

Ett generellt tema i kolikforskning är upplevelsen av att ”kolik överskuggar allt”. Det är därför verkligen viktigt att du delar bördan av att ha ett kolikbarn med andra.   

Du har redan satt dig in i saker och behöver mest att andra kan förstå att det är svårt just nu.

Det är nu du ska aktivera ditt nätverk. Prata med familj, vänner, kollegor och grannar om hur du mår och vad du behöver. 

Jag tror att alla mammor känner igen sig i att få ett oanvändbart råd som man inte behöver eller vill höra. Försök att uttrycka att det du egentligen behöver är att få lasta av och bli lyssnad på. Du har redan satt dig in i saker och behöver mest att andra kan förstå att det är svårt just nu. 

Kanske kan du också ha nytta av att delta i online-mammagrupper, som t.ex. ”Momkind community – ett (k)ärligt gemenskap för mammor!” eller en Facebook-grupp med särskilt fokus på kolik, där du kan dela dina upplevelser med likasinnade. 

3. Ta en paus

Det är helt normalt att behöva en paus från ett barn som gråter non-stop. Det är ingen som kan stå ut med det, för det är känslomässigt så påfrestande! Det kan faktiskt ses på skanningar att hjärnan utsöndrar stresshormoner när barnet gråter. 

Stress är en evolutionär biologisk reaktion – en naturlig åtgärd som syftar till att vi föräldrar gör allt för att skydda vårt barn.  

Det är okej om du behöver lägga barnet i sin säng och lämna rummet några minuter för att få en känslomässig paus. Även här kan du involvera dina vänner och familj. Låt dem ta över en stund så att du kan ta en välförtjänt och nödvändig paus.  

LÄS OCKSÅ: Känner du dig som en dålig mamma när du har skällt ut?

Att ta en paus från det skrikande spädbarnet är inte bara en bra idé – det är en nödvändighet. Ditt barn kommer inte att lida av att du tar hand om dig själv. Tvärtom. 

Det finns tyvärr fall där föräldrar skadar sitt barn i ett desperat försök att få en paus. Man kallar det för ”shaken baby syndrome” när föräldrar skakar barnet i ett försök att få det att sluta gråta, och det kan potentiellt ha en dödlig utgång för barnet.  

Har du haft tanken att göra något olämpligt för att få gråten att sluta, så är du inte ensam. Det är inte ovanligt att man tänker våldsamma tankar eller kanske drömmer om att lämna sitt barn för att komma bort från obehaget. 

Tankar är inte olagliga, men våld, självskada och/eller flykt är naturligtvis aldrig den rätta lösningen. Se till att söka hjälp eller ring och berätta för någon om dina tankar och behov, så att du kan få avlastning. 

4. Förbered dig

Det kan verka helt omöjligt att förbereda sig på det eviga gråtandet. Kolik går som sagt över av sig själv, men det kan ta tid. En stressad hjärna har svårt att tänka klart när den blir pressad. Det bästa du kan göra är därför att lägga upp några strategier medan det är lugnt.

Om du har sömnbrist och mentalt underskott är det självklart svårt att överblicka hur du ska komma på några strategier. Låt mig hjälpa dig lite på vägen med dessa 3 frågor: 

1. Nästa gång jag akut behöver en paus, kan jag… 

Skriv ner alla idéer du har. Det kan t.ex. vara att be en snäll granne hålla koll på barnvagnen i några minuter eller ta på ljudisolerande hörlurar.

2. Nästa gång mitt barn gråter, kommer jag säga till mig själv… 

Här kan du själv sätta in ett slags mantra à la: 

– Jag är en bra mamma

– Jag gör det så bra jag kan, och det är tillräckligt bra

– Det går över igen

3. Jag kan alltid kontakta (sätt in namn), när jag har en känslomässig nedbrytning. 

Det behöver inte vara en person som bor i närheten. Ibland kan det räcka med att skicka ett frustrerat meddelande fyllt med svordomar till en väninna, som sedan kan ge en virtuell kram tillbaka.

5. Möt dig själv med kärlek och förståelse

Som nybliven förälder kan man lätt hamna i konflikt med sina egna förväntningar. Föräldralivet kan bli något annorlunda än förväntningarna när man har en kolikbebis. 

Det kan vara att du behöver släppa ditt eget och omgivningens förväntningstryck om ett rent hem, många besök, hembakade bullar och aktiviteter som babysim och rytmik.

LÄS OCKSÅ: Psykologen: “Släpp fasaden! Vi behöver ärliga gemenskaper”

Att vara förälder till ett kolikbarn är utmattande, frustrerande och en stor prövning. I det som kallas compassion based therapy arbetar man mycket med att omfamna sig själv med kärlek.  

En övning du kan prova är: 

Stäng ögonen. Ta två minuter och föreställ dig en plats som är fylld med glädje, värme och närvaro.  Känn efter hur du mår just där. Hur lugnet sänker sig i din kropp. Här är det skönt, din kropp känns bekväm. Nu ska du föreställa dig ett väsen som kommer och kramar dig.  

Föreställ dig hur det väsendet ser ut; färgerna, doften, texturen. Känn hur skönt det känns att få en kram. Ge dig själv ett ögonblick att känna efter. Öppna ögonen igen. Nu har du en plats du alltid kan återvända till när du behöver en mental kram.   

Du får också en mental kram härifrån. 

Det går över – håll ut

Oavsett alla mina bra råd kan jag inte ta dina känslor och stress ifrån dig. Det kan vara att du just nu sitter och är på väg att spy över mina goda intentioner, för det hjälper inte gråten att sluta här och nu. 

Känn dig inte pressad att prova alla de många råden om kolik. Kanske är det bara ett av mina råd som kan hjälpa dig som mamma till en bebis med kolik, eller kanske hjälper det dig att veta att det går över igen. För det gör det. 

Kolik är otroligt tufft, men du kommer igenom det.

Källa: Föräldrar utan rädsla.