Hur har vi hamnat här?

Många av oss har följt den aktuella debatten om trycket på förlossningsavdelningarna och reflekterat över efterfödselreaktioner, moderskapets utmaningar samt bristen på förberedelse för just dessa.

I mitt dagliga terapeutiska arbete möter jag (främst) kvinnor som har upplevt traumatiska förluster och känslan av att deras kropp har svikit dem – antingen i samband med fertilitetsproblem eller amningsutmaningar. Ett stort antal av de berättelser jag får ta del av lämnar mig med känslan av att mycket kunde ha undvikits eller utvecklats i mildare grad om vi som välfärdssamhälle hade investerat mer i förebyggande åtgärder och uppföljning.

Det fyller mig dock också med en undran över hur det har gått så långt att det som kan sägas vara vår kropps (och livs) grundläggande uppgift – reproduktionen – i så hög grad kan slå oss ur balans. Hur har vi hamnat här?

Ska/ska inte?

Att bära ett foster och föda/nära ett barn är den ultimata övningen i att tappa kontrollen, skjuta upp behov, osäkerhet, rädsla för förlust och ensamhet. Det kräver att man accepterar att inget någonsin blir som förut. Här blir det relevant att fråga: Ska det bli som förut? Ska din kropp se ut som förut? Ska ditt sexliv ”återgå” till hur det var förut? Och är det fel om du inte har lust?

Mitt svar är: NEJ. Hur hemskt vore det inte om inget förändrades! Men för att acceptera detta måste man kunna acceptera kontrollförlusten – kanske till och med lära sig att tycka om den, och våga vara skräckblandat nyfiken på vad livet och kroppen nu har att erbjuda…

Sex efter förlossningen utan att ha lust

Momkinds egen undersökning* visar att de flesta har sex inom de första 6 månaderna efter en förlossning. Samtidigt uttrycker majoriteten av kvinnorna att de tycker att sex är svårare än tidigare och att de inte är nöjda med sin kropp efter förlossningen.

LÄS OCKSÅ: Sex efter förlossning – hur och när?

Dessutom är det en hög andel kvinnor som har svarat att de började ha sex efter förlossningen tidigare än de egentligen kände sig redo för det.

En av förklaringarna till detta kan vara ett tryck som bildats mycket tidigare i livet – under tonåren – om att man ska ”vara redo för sex” och att man är ”ansvarig för den goda stämningen”. Till detta kommer olika förväntningar om att ”få tillbaka kroppen”, prestera på arbetsplatsen och hitta ”partner-tid” efter att barnen kommit in i bilden.

Inget blir som förr

Det verkar som om ämnet sex har blivit en ensam satellit med sin egen omloppsbana – helt frikopplad från resten av våra livs trivialiteter. Sex smyger sig förbi familjeplaneringskalendern och passerar obemärkt vardagens smågräl i en outtalad idé om att det ska vara spontant och lustdrivet.

Du har inte sovit på 400 år, men – nåväl – man ska ju inte tacka nej till ett litet ligg efter den timslånga nattningen. Tycker du verkligen det? Ni har bråkat om disk, inköp och smutsiga lakan hela dagen – det måste ju firas med supersex! För att…? Ni har inte varit ”vi”, haft ett vuxet samtal, diskuterat annat än blöjor och puré på flera månader, men sex – det ska det finnas plats för. Hmm???

Kom ihåg: inget blir någonsin som förr – för ni har fått ett barn!

Frågor för reflektion

Genom att skriva goda råd om hur man återfinner lusten och får igång sexlivet efter förlossningen, riskerar jag att lägga ännu mer press och förväntan i den livskris som – evolutionärt sett – är hela meningen med vår existens, nämligen att säkra artens fortlevnad.

LÄS OCKSÅ: “Om jag bara hade vetat att sex är så mycket mer än penetration”

Istället för en vetenskapligt dokumenterad guide om hur man förhåller sig till sex under graviditeten och hanterar bristande lust efter förlossningen, kommer här en rad frågor för reflektion – och gärna för öppen samtal med en eventuell partner:

1. Varför är det viktigt att ha sex?

2. Är det viktigt att ha lust till sex?

3. Är det viktigt att ”vara bra” på sex?

4. Vad vill jag få ut av sex?

5. Vad förväntar min partner av mig när det kommer till sex?

6. Vad förväntar jag av min partner?

7. Vad händer i vårt förhållande om vi inte har sex?

Först efter dessa reflektioner/denna diskussion kan det bli aktuellt att dyka ner i ämnen som hormonpåverkan på slemhinnor, preventivmedel, minskad libido i samband med amning, rädsla för att ha sex på grund av bristningar och stygn osv. osv. osv.

När bör du/ni söka terapi?

• Om kommunikationen går i cirklar…eller uteblir helt

• Om familjelivet känns övermäktigt och ni börjar fundera på om det är värt allt

• Om ert sexliv eller bristen på det tar plats, och längtan efter närhet slutar i missförstånd samt en känsla av att bli övergiven

• Om upplevelser i samband med din graviditet/förlossning/föräldraledighet påverkar dig negativt – även när tiden går

• Om det är svårt att hitta motivation eller hålla fokus på det ni önskar och vill skapa i familjebildningens övergångar och förändringar

• Om det är svårt att hitta trygghet, mentalt överskott och välbefinnande för er som par och i familjen som helhet

…då kan det vara en idé att söka professionell hjälp.

Hjälp med problem kring sex och samliv

Ju snabbare ni börjar i terapi, desto snabbare kan ni lösa problemet. Allt handlar om att få igång kommunikationen. Ibland kan det vara en fördel att också gå ensam till terapeuten – antingen för båda parter eller kanske bara för en av er.

Det är olika vad man har med sig i bagaget, och detta behöver inte alltid tas upp när det är relationen som är i fokus.

Det är (tyvärr) egenbetalning när det kommer till parterapi. Är det relaterat till familjebildningen kan det dock finnas delvisa täckningsmöjligheter, beroende på om terapeuten är psykolog eller barnmorska.

Val av parterapeut

Terapeuter har olika utbildningar när det kommer till parterapi. Ni ska leta efter något som passar er. Det är alltid en fördel om terapeuten har sexologisk utbildning. Det är svårt att ta bort sexet ur förhållandet – även om detta inte är den primära anledningen till att söka hjälp.

Psykoterapeut och sexolog är inte skyddade titlar i Danmark. Dansk Psykoterapeutforening och Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) har dock vissa krav på utbildningarna, och det är därför en slags garanti om terapeuten är godkänd av dessa. Dessutom är det bra om din terapeut får handledning.

3 goda råd för val av parterapeut

1. Var tydliga med vad ni behöver hjälp med
2. Sök rekommendationer i ert nätverk/SoMe-grupper
3. Läs terapeutens CV noggrant

Kom ihåg: det handlar alltid om kemi med terapeuten. Om ni inte tycker att det stämmer efter ett par gånger, bör ni leta efter en annan terapeut. Det är hårt arbete att vara i terapi, men det ska kännas rätt!

Se Center för Familjebildnings erbjudanden och tjänster på www.centerforfamiliedannelse.dk.

*momkinds enkätundersökning besvarades av 2200 kvinnor i januari-februari 2021.

Källa: Center for familiedannelse.