Som blivande mamma finns det många rekommendationer att ta ställning till, och det kan vara svårt att veta vad som är need to have och vad som är nice to have.

Folsyra är en av de saker som rekommenderas till alla gravida. Faktum är att det gärna rekommenderas att du börjar ta det innan du blir gravid, så att du har en bra solid reserv att dra nytta av innan bebisen kommer in i magen.

LÄS OCKSÅ: Vitaminer som gravid: Vilka kosttillskott ska jag ta?

Läs vidare här för att bli klokare på rekommendationerna, när du ska ta folsyra och vad det egentligen betyder för dig, din gravida kropp och din bebis.

Vad är folsyra?

Folsyra, även känd som folat, är ett B-vitamin som bidrar till bildandet av nya celler och är särskilt viktigt under en graviditet.

Under graviditeten bidrar folsyra nämligen till att förebygga missbildningar i hjärna och ryggmärg (neuralrörsdefekter), såsom ryggmärgsbråck.

LÄS OCKSÅ: Goda råd om järntillskott för gravida

Kanske har du hört någonstans att du ska ta folsyra, medan andra rekommenderar dig att ta folat eller folinsyra… Så vad är egentligen skillnaden? Det finns en logisk förklaring till det.

I princip är det olika namn på samma B-vitamin, men skillnaden ligger i hur vitaminet utvinns. Folat är det naturliga ämnet du hittar i din mat, medan folsyra är ett syntetiskt utvunnet ämne. När du köper ett kosttillskott innehåller det oftast folsyra.

Hur mycket folsyra ska man ta under graviditeten?

Precis som med alla andra kosttillskott är det möjligt att få i sig bra mängder via kosten. Men eftersom folsyra är så viktig för bildandet av ditt barns celler, rekommenderar Folkhälsomyndigheten ett tillskott på 400 mikrogram.

Det smarta är också att du inte kan få för mycket folsyra, eftersom det är ett vattenlösligt B-vitamin, vilket betyder att om du får mer än du behöver, kommer överskottet att utsöndras via urinen.

Det rekommenderas att börja ta folsyra cirka 3 månader innan du planerar graviditet och fram till den 12:e graviditetsveckan, alltså 3 månader in i graviditeten. Tillskottet kan dock också tas under hela graviditeten, eller innan de 3 månaderna före graviditet. De flesta svenskar får cirka 300 mikrogram dagligen genom sin kost, vilket är nära den rekommendation som finns för gravida.

Varför är det viktigt att få folsyra under graviditeten?

Under en graviditet spelar folsyra en särskilt viktig roll i kroppen. Folsyra är avgörande för bildandet av DNA, det genetiska materialet i cellerna. Vitaminet har också stor betydelse i processen kring stängningen av neuralröret hos fostret. Neuralröret är det som utvecklar hjärnan och ryggmärgen, och om det inte stängs ordentligt kan det leda till missbildningar. Allt detta sker mycket tidigt i graviditeten - tidigare än de flesta ens vet att de är gravida.

LÄS OCKSÅ: Missbildningsscanning – guide till graviditetsundersökningen i 2:a trimestern

Därför är det viktigt att upprätthålla tillräckliga nivåer av folsyra genom kosten eller genom ett tillskott, särskilt under perioder med snabb celldelning, som i fostrets utveckling under graviditeten.

Vilka livsmedel innehåller folsyra?

Förutom att folsyra kan tas som tillskott, kan du också få i dig extra folat genom kosten. Det rekommenderas dock fortfarande att du tar folat som kosttillskott under graviditeten, eftersom det är mycket viktigt för fostrets utveckling, och du därför hellre bör få i dig lite extra folat än för lite.

LÄS OCKSÅ: Kost och graviditet: Så här ska du äta när du är gravid

Folat finns faktiskt i små mängder i många olika livsmedel, men några särskilt bra exempel på folatrika livsmedel är:

• Mörkgröna grönsaker (t.ex. spenat, broccoli, kål, mm.)
• Avokado
• Baljväxter (t.ex. bönor, linser och kikärtor)
• Citrusfrukter (citron, grapefrukt, apelsin)
• Nötter - särskilt jordnötter

Under en graviditet eller när du försöker bli gravid är det viktigt att ha en hälsosam och varierad kost som är rik på bra näringsämnen, vitaminer och mineraler.

Är du gravid och osäker på när du har beräknad förlossning? Då kan du ta reda på ditt beräknade förlossningsdatum genom att använda vår terminsberäknare.

Källor (fördjupning): Sundhedsstyrelsen, Fødevarestyrelsen och Sundhed.dk.