Har du också funderat på varför du alltid behöver lämna urinprov hos läkaren eller barnmorskan när du är gravid?

En av anledningarna är att ett urinprov – tillsammans med en blodtrycksmätning – kan visa tecken på havandeskapsförgiftning.

Många gravida oroar sig över havandeskapsförgiftning, men som tur är är svenska läkare och barnmorskor mycket uppmärksamma på sjukdomen, som oupptäckt kan bli mycket allvarlig för den gravida.

Förutom att lämna de obligatoriska urinproverna är det klokt att du som gravid känner till de olika symtomen på havandeskapsförgiftning, så att du vet när det är dags för ett extra besök hos läkaren eller barnmorskan.

Vad är havandeskapsförgiftning?

Havandeskapsförgiftning – även kallad preeklampsi – är en sjukdom som endast uppstår hos gravida kvinnor som är längre än 20 veckor in i graviditeten. Påverkan på kroppens organ försvinner vanligtvis dagar till veckor efter förlossningen, och det är endast i sällsynta fall som man utvecklar havandeskapsförgiftning efter förlossningen.

Du bör undersökas närmare för havandeskapsförgiftning om du har:

• Förhöjt blodtryck: högre än 140/90 mmHg
• Protein (äggviteämne) i urinen, undersökt med urinsticka
• Vätskeansamling i kroppen

Har du ett förhöjt blodtryck utan att det finns protein i urinen, har du inte havandeskapsförgiftning. Man kan dock ha förhöjt blodtryck under graviditeten av andra orsaker, och i vissa fall kan detta leda till att du bör ta medicin för att förebygga en eventuell utveckling av havandeskapsförgiftning.

Symptom på havandeskapsförgiftning

• Förhöjt blodtryck
• Protein i urinen
• Kraftig, ihållande huvudvärk
• Yrsel
• Synstörningar
• Illamående och kräkningar
• Buksmärtor som vid sura uppstötningar
• Andningsbesvär i form av plötslig andnöd
• Tryck över bröstet

De flesta kvinnor med havandeskapsförgiftning kommer faktiskt inte att uppleva några märkbara symptom, men du bör reagera och söka läkarhjälp om du runt 20 veckors graviditet upplever några av ovanstående tecken.

En något förhöjd blodtryck och lite protein i urinen är vanligtvis de första tecknen på preeklampsi, och därför undersöks blodtryck och urin ofta för att säkerställa att sjukdomen upptäcks tidigt.

Skummande urin kan indikera att det finns protein i urinen, varför du bör få din urin undersökt om den skummar. Det kan enkelt göras hos din läkare med en så kallad urinsticka.

När det gäller synstörningar som tecken på havandeskapsförgiftning, bör du reagera om synen blir suddig, du ser dubbelt, du får svarta fläckar framför ögonen, ljusblixtar eller ”krumelurer” som flyter runt i synfältet. Och självklart bör du också reagera omedelbart om din syn plötsligt försvinner helt!

Vanliga graviditetsbesvär eller havandeskapsförgiftning?

De flesta graviditetsbesvär är helt ofarliga, och symptom som allmän olust, oro i kroppen och illamående betyder inte nödvändigtvis havandeskapsförgiftning. Här är det viktigt att notera att havandeskapsförgiftning först utvecklas efter graviditetsvecka 20. Illamående och kräkningar tidigt i graviditeten är alltså ingen anledning till oro.

Utvecklar du illamående och kräkningar senare i graviditeten kan det vara tecken på havandeskapsförgiftning, men det kan också bero på en ofarlig magvirus som man också kan få som gravid.

LÄS OCKSÅ: 10 graviditetsbesvär du bör känna till

På samma sätt gäller det att buksmärtor i form av sura uppstötningar – alltså en brännande, svidande smärta i mitten eller höger sida av magen – också lätt kan uppstå i en helt okomplicerad graviditet. Det kan din läkare enkelt avgöra.

Kvinnor med havandeskapsförgiftning nämner också vallningar och svettningar som besvär i samband med sjukdomen, men detta är inte heller något man enbart förknippar med preeklampsi. Det är mycket vanligt under hela graviditeten och efter förlossningen att svettas mer på grund av de stora hormonella förändringarna.

Om du enbart upplever att svettas mer eller får riktiga vallningar – utan att ha andra symptom, är det därför mycket osannolikt att du har utvecklat havandeskapsförgiftning.

Med det sagt bör du alltid kontakta din läkare om du upplever symptom eller allmän olust och blir orolig. Läkaren kan snabbt och enkelt undersöka tecken på havandeskapsförgiftning med hjälp av blodtrycksmätning och urinprov.

Det är bättre att få en kontroll för mycket än en för lite.

Hur stor är risken att få havandeskapsförgiftning?

Även om det kan låta skrämmande, är havandeskapsförgiftning inget du bör gå och vara nervös för att få. Endast omkring 3% av gravida utvecklar havandeskapsförgiftning, och i Sverige är det ännu färre som blir allvarligt sjuka av det, eftersom det vanligtvis upptäcks tidigt vid rutinmässiga barnmorska- eller läkarkonsultationer.

Sjukdomen ska ändå tas på allvar, eftersom den kan utvecklas och vara potentiellt farlig för både den gravida och fostret.

Det finns en ärftlig komponent kopplad till havandeskapsförgiftning, vilket innebär att du kommer att vara i ökad risk att utveckla sjukdomen om din mamma fick preeklampsi i sin(a) graviditet(er).

Varför får man havandeskapsförgiftning?

Faktum är att ordet 'förgiftning' är ganska missvisande, eftersom det inte handlar om en egentlig förgiftning. Man vet ännu inte allt om utvecklingen av havandeskapsförgiftning, liksom orsaken till sjukdomen fortfarande är relativt okänd. Ändå har man en del kunskap om sjukdomens förlopp och mekanismer.

Det man vet är att utvecklingen av havandeskapsförgiftning hänger samman med moderkakans utveckling i livmodern. Man kan se från gravida som har haft havandeskapsförgiftning att alla de fina blodkärl som bildar förgreningar i moderkakan är mindre utvecklade än hos gravida som inte har havandeskapsförgiftning.

Det medför att både foster och moderkaka får mindre blodtillförsel, och att moderkakan börjar utsöndra olika ämnen som inte bara påverkar moderkakans kärl, utan också kärlen i resten av kroppen hos den gravida. Det ger förhöjt blodtryck, vilket påverkar kroppen och resulterar i symptom från de olika organsystemen.

Vad händer om jag har havandeskapsförgiftning?

Om du får konstaterat havandeskapsförgiftning, kommer det ofta ske genom att du får mätt ett förhöjt blodtryck och protein i urinen vid en vanlig graviditetsundersökning hos din läkare eller vid en konsultation hos din barnmorska.

Det kan också vara så att du börjar visa symptom på havandeskapsförgiftning och vänder dig till din läkare med t.ex. huvudvärk eller yrsel. Oavsett orsaken kommer du vanligtvis att bli hänvisad till sjukhuset på en gynekologisk avdelning eller liknande, beroende på vilket sjukhus du tillhör.

På sjukhuset kommer de återigen att mäta ditt blodtryck, och ofta kommer man också att ta några blodprover. Dessutom undersöker de hur din baby mår. Det gör de genom att ultraljudsundersöka din mage – precis som du känner till från nackevecksscanning – och missbildningsscanning.

Här undersöks bl.a.:

• Fostervattenmängden
• Fostrets aktivitet
• Fostrets tillväxt
• Fostrets hjärtaktivitet

Ta gärna med din partner eller en annan anhörig till sjukhuset – väntetiden kan kännas lång, och det kan vara överväldigande att gå från att vara gravid till gravid och sjuk.

Beroende på hur du och ditt barn mår, kommer du antingen att bli ombedd att komma tillbaka för en poliklinisk kontroll eller bli inlagd. Det kan också vara så att du blir skickad hem med medicin för att hålla sjukdomen i schack fram till förlossningen.

Om du erbjuds medicin, kommer det vanligtvis att vara ett blodtryckssänkande medel som t.ex. Methyldopa, Aldomet, Labetalol eller Trandate. I så fall kommer du förmodligen också att bli ombedd att mäta ditt blodtryck hemma. Om sjukhuset inte har en blodtrycksmätare du kan låna, kan du förmodligen låna en av din egen läkare eller köpa en på apoteket.

Det enda sättet att helt bota havandeskapsförgiftning är att föda. Även om igångsättning av förlossningen kommer att bota havandeskapsförgiftningen, är det dock viktigt att din baby får så mycket tid i magen som möjligt för att växa och utvecklas. Därför kommer din läkare att göra en individuell bedömning och diskutera med dig om det är bäst för dig att föda omedelbart, eller om det är bättre att vänta. Det kommer att bero på hur långt du är i graviditeten och hur påverkad din kropp är av sjukdomen.

Om din läkare beslutar att det är bäst för dig att vänta, kommer du att gå till frekventa kontroller fram till förlossningen eller bli inlagd tills det är dags att föda. Utvecklar du svår havandeskapsförgiftning, kommer du att behandlas för att förbereda dig och din baby för förlossningen.

Behandling av svår havandeskapsförgiftning fram till förlossningen kan bl.a. innefatta:

• Blodtryckssänkande medicin
• Magnesiumsulfat i dropp, som förebygger kramper
• Kortison, som mognar barnets lungor, om du är före den 34:e graviditetsveckan.
• Rekommendation att dricka mindre före förlossningen och omedelbart efter för att förebygga ödem
• Ett kateter i blåsan för att observera hur mycket du kissar
• Frekventa blodprover och blodtrycksmätning

Val av behandling beror självklart på hur sjuk du är och hur långt gången du är, men oavsett graden av havandeskapsförgiftning, kommer du sannolikt att bli rekommenderad att sjukskriva dig resten av graviditeten. Din läkare eller läkaren på din förlossningsavdelning kommer att ge dig råd och hjälpa dig med eventuellt pappersarbete angående sjukskrivningen.

Hur kan havandeskapsförgiftning utvecklas?

De allra flesta gravida som diagnostiseras med havandeskapsförgiftning upplever inte att bli drabbade av allvarlig sjukdom med svåra besvär, och de flesta blir helt friska efter förlossningen. Emellertid finns det tre potentiella – om än sällsynta – komplikationer till havandeskapsförgiftning som kan utvecklas i en allvarlig riktning.

HELLP syndrom

10-20 % av alla gravida med havandeskapsförgiftning utvecklar HELLP syndrom, och hos de flesta sker det innan den 37:e graviditetsveckan. HELLP är en sammandragning av orden Hemolysis, Elevated Liver enzymes och Low Platelet count. Symptomen är desamma som vid en svår havandeskapsförgiftning – alltså buksmärtor, andnöd, kräkningar och illamående.

HELLP-syndrom upptäcks genom ett blodprov som visar lägre blodvärde, förhöjda levervärden och ett lågt antal blodplättar. Blodplättar (trombocyter), som är en av huvudkomponenterna i de röda blodkropparna, har bl.a. betydelse för blodets förmåga att koagulera. Ett lågt antal blodplättar kan därför leda till blödningar och blödning vid även små skador.

LÄS OCKSÅ: 7 goda råd: Leverrelaterad graviditetsklåda

Det är sällsynt att man har havandeskapsförgiftning utan förhöjt blodtryck, men en liten grupp gravida med HELLP syndrom har ett blodtryck som ligger inom det normala. Dock kommer det vanligtvis att vara något förhöjt jämfört med utgångsläget (före graviditeten), men utan att det överstiger 140/90 mmHg, vilket är tröskeln för när man anser blodtrycket som förhöjt. Det är därför man vid symptom på havandeskapsförgiftning tar ett blodprov som kan påvisa HELLP syndrom.

HELLP syndrom är potentiellt farligt för mamman och leder ofta till igångsättning av förlossningen eller kejsarsnitt, eftersom förlossning av barnet är den enda kända behandlingen mot HELLP. De flesta kommer att må bättre inom 48 timmar efter förlossningen.

Eklampsi

Eklampsi (förlossningskramper) är ett annat allvarligt tillstånd kopplat till svår havandeskapsförgiftning. Lyckligtvis drabbar det endast cirka 0,4 % av alla gravida. Vid eklampsi minskar bland annat blodflödet till moderkakan, vilket innebär att barnet riskerar att inte få tillräckligt med näring, och i värsta fall kan obehandlad eklampsi leda till organsvikt.

Förlossningskramper kan förebyggas med injektioner av magnesium under förlossningen – och igen 24 timmar efter. Magnesium är helt ofarligt för både mamma och barn.

Vid svåra fall, där både mammas och barnets liv är i fara, är den enda lösningen att förlösa barnet. Eklampsi och HELLP kan utvecklas i livshotande riktning med sådan hastighet att det oftast blir nödvändigt med ett akut kejsarsnitt.

Lösning av moderkakan

Lösning av moderkakan (placentalösning) ses oftare vid havandeskapsförgiftning, men kan också förekomma utan att mamman har havandeskapsförgiftning. Det visar sig ofta genom blödning från slidan samt smärtor i underlivet. Endast i sällsynta fall uppstår smärtor utan blödning.

Fostret riskerar att få för lite syre när moderkakan lossnar, därför är det viktigt att bli undersökt snabbt. I samband med detta kommer det att bedömas om det finns behov av kejsarsnitt för att förebygga skada på barnet.

Förutom de tre komplikationerna under graviditeten, är det också värt att nämna en risk efter förlossningen.

Risk för hjärt-kärlsjukdom

Forskning från Imperial College i London tyder på att gravida med havandeskapsförgiftning har en ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Det är något som det fortfarande forskas mycket i, och riskens exakta omfattning är ännu inte 100% fastställd. Hjärt-kärlsjukdom beror nämligen på en rad olika faktorer, varav flera inte alls är kopplade till havandeskapsförgiftning.

Det kan dock vara en bra idé att boka en tid hos din läkare 3-6 månader efter förlossningen för en bedömning av din risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Här kommer din läkare bland annat att prata med dig om vad du eventuellt själv kan göra, till exempel i förhållande till förändring av kost- och motionsvanor, för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar.

Kan man förebygga havandeskapsförgiftning?

Det finns i skrivande stund inget test som med säkerhet kan förutse vem som utvecklar havandeskapsförgiftning under graviditeten. Och på samma sätt har det inte utvecklats någon medicin som med 100% säkerhet kan förebygga utvecklingen av sjukdomen. Vissa åtgärder kan minska risken för dem som har högre risk för preeklampsi.

Medicin för att förebygga havandeskapsförgiftning

Vissa gravida kan ha nytta av att ta acetylsalicylsyra – även kallat hjärtmagnyl, som är ett blodförtunnande medel. Detta kan i vissa fall minska risken för att utveckla havandeskapsförgiftning med upp till 70%.

Om din läkare rekommenderar dig att ta magnyl-tabletter för att förebygga havandeskapsförgiftning, kommer du vanligtvis att börja med en daglig tablett innan graviditetsvecka 16 och sluta igen i graviditetsvecka 37+0.

Magnyl kommer vanligtvis att erbjudas dig som har:

• historik med svår havandeskapsförgiftning
• graviditet med tvillingar eller fler
• fått ägg donerat
• autoimmun sjukdom såsom antifosfolipid syndrom
• kronisk njursjukdom
• typ 1 eller typ 2 diabetes
• behandlingskrävande högt blodtryck

Magnyl är ett välundersökt preparat för gravida med risk för havandeskapsförgiftning, och det är säkert att använda för både dig och barnet.

Vitaminer och mineraler för gravida

Inom läkarkretsar pågår det för närvarande en diskussion om gravida med ökad risk för havandeskapsförgiftning bör ta ytterligare kalciumtillskott än det som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten för gravida. Riktlinjerna har inte ändrats, men fråga din läkare om råd om du bör ta extra, om du till exempel inte konsumerar mejeriprodukter.

LÄS OCKSÅ: Den stora guiden: Vilka kosttillskott ska jag ta som gravid?

Kalcium tros ha förebyggande egenskaper, men det finns inget vetenskapligt stöd för att vitamin C och vitamin D skulle ha en förebyggande effekt på havandeskapsförgiftning.

För närvarande forskas det i kolesterolsänkande behandling som förebyggande av preeklampsi, men i skrivande stund finns det inte tillräcklig dokumentation för en egentlig rekommendation.

Motion som förebyggande av havandeskapsförgiftning

En sak du kan göra själv för att förebygga havandeskapsförgiftning är att motionera. I en omfattande kanadensisk studie (2017) om motion hos gravida, kunde man se att risken för att utveckla havandeskapsförgiftning är mindre när man motionerar. Effekten börjar vid motion 3 gånger i veckan i minst 25 minuter.

Omkring 2,5 timmars motion i veckan skulle kunna minska risken med 25%, och det behöver alltså inte vara maratonlopp och crossfit. Den typ av motion som beskrivs som effektiv i studien är snabba promenader, vattengymnastik, cykling eller styrketräning.

LÄS OCKSÅ: Viktökning och graviditet: Hur mycket ska man gå upp?

Motion nämns också i de svenska riktlinjerna om hypertoni och preeklampsi. Här står det att regelbunden träning à 50 minuters varaktighet 3 gånger i veckan är förknippad med färre förekomster av havandeskapsförgiftning.

Om du tidigare har haft havandeskapsförgiftning

Har du haft havandeskapsförgiftning tidigare, har du ökad risk (15-40%) för att utveckla det igen. Förloppet kommer nästan alltid att vara mildare. Du kommer att erbjudas extra kontroller i kommande graviditeter och eventuellt också rekommenderas förebyggande medicin. Det beror dock på i vilken grad du drabbades av sjukdomen. För vissa ger dessa kontroller en extra trygghet, medan det för andra leder till fler bekymmer.

Självklart är det meningsfullt att bli undersökt om sjukdomens allvarlighet kräver det, men känn efter hur det påverkar dig att behöva gå till sjukhuset för extra kontroller.

Ett annat erbjudande till dig som tidigare har utvecklat svår havandeskapsförgiftning (eklampsi) och/eller HELLP, är att kontrollera blodtryck och urin hemifrån med utrustning utlånad av sjukhuset. Sjukhuspersonalen kommer då att kunna läsa av och bedöma resultaten online.

Är havandeskapsförgiftning farligt för barnet?

För de allra flesta är havandeskapsförgiftning helt ofarligt för barnet. Det är mycket sällsynt att barnet blir allvarligt skadat vid havandeskapsförgiftning. Oftast kan det som kan hända vara att det finns mindre fostervatten, att barnet växer långsammare och eventuellt föds tidigare med hänsyn till mammans hälsa.

Vid extra ultraljudsundersökningar kommer du att få svar på om barnet växer bra, hur det ser ut med mängden fostervatten och flödet i navelsträngen, liksom du naturligtvis kommer att kunna höra barnets hjärtrytm. Kom ihåg att du från graviditetsvecka 24 ska känna liv varje dag. Kontakta din läkare eller förlossningsavdelningen för att få barnet undersökt om du plötsligt känner mindre liv i graviditeten än du brukar.

Om du får havandeskapsförgiftning och måste föda, kommer du att kunna vara med ditt barn efter förlossningen om barnet är stort nog att klara sig. Om du har behövt föda tidigare, kommer ditt barn att läggas in på barnavdelningen, och partner eller närmaste anhörig kan följa barnet till barnavdelningen.

Det är mycket svårt att bli separerad direkt efter förlossningen, och så snart du är redo för det, kommer du att köras över till ditt barn. Den medicin du får kommer inte att skada ditt barn, så du kan också amma om det är något du önskar.

Källor: Davenport MH, Ruchat S, Poitras VJ et al, Riktlinjer från Dansk sällskap för obstetrik och gynekologi