Långtidsamning är egentligen ett underligt begrepp, eftersom "lång tid" är en abstrakt och individuellt definierad term. Generellt sett avses amning som – som tillskott till annan mat – fortsätter efter barnets första levnadsår. Långtidsamning har en rad fysiologiska fördelar, medan nackdelarna huvudsakligen ligger i omvärldens fördomar.

Hur länge bör man amma?

Här i Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten att man ammar eller ger modersmjölksersättning under hela det första året, med introduktion av fast föda från 6 månaders ålder. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar dock att bröstmjölk som kompletterande föda fortsätter upp till två års ålder. Hälsomyndigheterna har inte satt någon övre gräns för när du bör sluta amma.

LÄS OCKSÅ: Hur länge bör jag amma?

Från det att barnet är omkring 6 månader behöver han eller hon få annan föda än bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Det varierar när barnet är redo för fast föda, och det kan ofta vara bra att försiktigt introducera puréer när barnet är 4-5 månader gammalt. Din barnmorska kommer att ge dig råd om detta.

Vad är friamning?

När du följer barnets signaler och lägger honom eller henne till bröstet vid behov, kallas det friamning. Det är en myt att frekvent amning betyder dålig mjölkproduktion, och du kan inte skada ditt barn genom att amma ”för mycket”. Tvärtom kan friamning vara bra för anknytningen.

Vissa kvinnor följer strikta scheman, medan andra bara kastar ett öga på klockan när de sätter sig till rätta med bebis och bröst. Det kan vara skönt att ha en uppfattning om hur lång tid det går mellan amningarna, men det kan också vara stressande. Din bebis kan nämligen inte klockan.

Ska jag sluta amma?

Många kvinnor tror att de bör/måste sluta amma vid en viss tidpunkt, men det är en missuppfattning som snarare har rötter i sociala normer än i medicinsk vetenskap. De enda som kan bestämma om det är dags att avsluta amningen är du och det barn du när vid bröstet.

Kanske känns det naturligt att sluta vid slutet av din föräldraledighet, när den lilla ska börja på förskola och du återvänder till arbetslivet. Förskolestart behöver dock inte betyda amningsstopp, och särskilt under den svåra inskolningsfasen kan det vara skönt för den lilla att komma hem till mammas mjölk.

LÄS OCKSÅ: Bra att veta: Amning och medicin

Det är mycket olika hur länge barnet kommer att söka ditt bröst efter att du har introducerat fast föda. Vanligtvis sker en gradvis nedtrappning, där du kanske är nere på två till tre amningar per dygn när ditt barn firar sin första födelsedag. När du inte längre trivs med det, är det ditt eget val om du vill sluta. En abrupt avvänjning à la ”kall kalkon” kan dock inte rekommenderas.

Skam och långtidsamning

Du kan råka höra att amning av större barn kallas äckligt, onaturligt och i värsta fall perverst. Det finns dessutom fördomen att amning av barn över 1 år enbart är moderns onaturliga behov av att hålla kvar barnet i bebisstadiet. Dessutom är det inte ovanligt att höra ”skällsord” som hippie, om man väljer att amma sin småtting.

Det kommer i högre grad att ses snett på dig om du ammar längre tid än om du ammar kortare tid än genomsnittet. Och det är otroligt synd att du som långtidsammande mamma riskerar att bli utskämd för att du när och tröstar ditt barn vid bröstet.

Amning och kultur

Hemvård, samsovning och långtidsamning är alla exempel på personliga val som inte angår andra. Bara för att samhällets normer föreskriver något annat betyder det inte att din familjs beslut är fel. Detta gäller dock naturligtvis endast så länge barnet inte lider någon skada.

Amning och graviditet

Du kan amma ditt första barn medan du väntar på att lillebror eller lillasyster ska anlända. Graviditetshormonerna kommer i regel inte att skada din mjölkproduktion, och näringsinnehållet förblir detsamma. Kroppen har en nästan magisk anpassningsförmåga.

Tandemamning

För de flesta kvinnor är det inget problem att producera tillräckligt med mjölk för att amma flera barn samtidigt. Det kallas tandemamning. I vissa familjer är det en särskild mysstund när både det stora och det lilla barnet ligger vid bröstet. För andra är det en krånglig njutning, så du ska inte känna dig pressad till det.

Spädbarnet har av goda skäl förtur till mammas dyrbara droppar, och det kan leda till svartsjuka från det äldre barnet, som säkert redan har svårt att vänja sig vid att dela mamma. Här är det viktigt att möta det äldsta barnet i hans eller hennes frustration och – på ett åldersanpassat sätt – förklara att små bebisar inte kan äta annat än mjölk.

Fördelar med långtidsamning

Bröstmjölk har en gynnsam effekt på barnets immunförsvar, som särskilt byggs upp under de första två levnadsåren, och dessutom visar forskning att amning har en positiv inverkan på din hälsa. Mjölkproduktionen i samband med amning minskar nämligen risken för att utveckla bröstcancer och äggstockscancer. Ju längre amning, desto större effekt.

Och slutligen kan en amningsstund hjälpa dig och ditt barn att finna ro i en turbulent självständighetsålder.

Myter om amning

I interneterans överflöd av fake news kan man lätt gå vilse i djungeln av råd och rekommendationer till nyblivna mammor. Det finns självklart också många myter om amning. Se till att ha de källkritiska glasögonen på, och kontakta alltid din barnmorska eller läkare om du blir allvarligt oroad.

LÄS OCKSÅ: Långa bröst, nisseöl och amningste - Vi testar 7 myter om amning

En av myterna om amning är att det finns ett samband mellan amning och ADHD. Under en period kunde man läsa att flaskbarn i ökande grad riskerade att utveckla ADHD, men senare sades det att långtidsamning ledde till samma diagnos.

Det är viktigt att understryka att det inte finns vetenskapliga bevis för att långtidsamning leder till psykisk sjukdom. Ditt barn blir inte heller skört eller osjälvständigt av att bli ammat genom småbarnsåren.

Och en sak är säker. När ditt barn börjar skolan kommer klassläraren under inga omständigheter kunna peka ut vem som fick flaska, vem som fick bröst och vem som blev ammad upp till 3-årsåldern.