Tanken på förlossningen kan kännas överväldigande. Vad händer i kroppen, gör det ont och vilka alternativ för smärtlindring har du? Om du har många frågor och funderingar är du inte ensam. Läs allt du behöver veta om förlossningar i guiden här.

Senast uppdaterad den 27 februari 2024

Att förstå vad det innebär att föda barn är ofattbart tills du själv har upplevt det. Kanske känner du att det kommande arbetet du ska genomgå är ett mysterium. Hur går det egentligen till när man föder barn? Finns det några tecken på förlossning som du ska vara uppmärksam på – tecken som kanske kan försäkra dig om att det snart är dags? Och hur ont gör det egentligen att föda?

I den här artikeln ger vi dig en omfattande översikt över förlossningens faser – och även allt annat som är bra att veta innan det hela börjar.

Dagarna innan en förlossning

Under dagarna innan förlossningen är du förmodligen mycket förväntansfull, kanske lite nervös, och nu vill du bara snart ha din bebis i famnen. Din kropp är efterhand mycket tung, du kanske sover dåligt på nätterna och ja, är egentligen bara riktigt trött på att vara gravid, samtidigt som din mage har sjunkit och blivit riktigt tung. Ett av de tidiga tecknen på förlossning kan vara att du får fler förvärkar som nyper lite.

Du kan också uppleva teckenblödning, där ditt flyt blir lite blodigt eftersom din livmodermun börjar vidga sig. Detta är inte ett säkert tecken på att du ska föda precis nu, men det är ett tecken på att din kropp förbereder sig på att det snart ska ske.

Kanske har din slempropp lossnat? Din slempropp är en "propp" i din livmodermun som ser till att inga bakterier tränger in till din bebis. Den är, som namnet antyder, slemmig och är vanligtvis seg och tjock i konsistensen. Den kan dock gå flera gånger under graviditeten och återskapas, så det är inte nödvändigtvis ett tecken på förlossning, men snarare ett tecken på aktivitet i din livmoderhals, så om du är nära ditt beräknade datum kan det betyda att förlossningen närmar sig.

Det kan också hända att du får diarré, vilket är kroppens sätt att "tömma" sig själv och förbereda sig för förlossningen, eller kanske upplever du mensliknande smärtor.

När börjar en förlossning?

Man vet inte exakt vad som får en förlossning att starta, men man vet att barnet själv är med och skickar en signal till mamman om att det är redo att födas. Det visar en studie från 2019 från Statens Serum Institut.

Din förlossning är dock först igång när du fått vattenavgång och/eller värkar. Men – du är först i aktiv förlossning när din livmodermun är 4 cm öppen, och det är också då du får ett förlossningsrum. Du kan dock själv ha upplevt att du har varit i förlossning långt innan dessa 4 cm, eftersom värkarna redan kan göra ont från första början – dock blir de oftast mer intensiva ju längre in i förloppet du kommer.

Vad kan sätta igång en förlossning?

Okej, vi kan lika gärna börja med fakta: Du kan sannolikt inte sätta igång din förlossning om din kropp inte är redo att föda. Men det finns ändå några åtgärder du kan prova:

1. Hinnsvepning: Din barnmorska kan erbjuda dig en hinnsvepning när du har passerat ditt beräknade datum. Om inte din livmoderhals är helt stängd, för då är det omöjligt. Cirka 1/3 föder inom 24 timmar, resten känner inget av det eller får förvärkar som stör, men som inte sätter igång förlossningen. Hinnsvepning kan frigöra ett förlossningsfrämjande hormon som för vissa kvinnor sätter igång förlossningen.
2. Förlossningsfrämjande akupunktur: När du är inom beräknat tidsspann, alltså vecka 37+0, kan du få förlossningsfrämjande akupunktur, vilket kan hjälpa livmoderhalsen att bli kortare och livmodermunen att öppna sig. Dock krävs det ofta flera behandlingar.
3. Oxytocin: Under din graviditet har du möjligen stött på ordet “oxytocin” en eller två gånger. Det är ett förlossningsfrämjande hormon som också kallas kärlekshormonet, och det frigörs vid bl.a. kyssar, kramar, sex och ja – bara härlig, fysisk beröring.
4. Rebozo: Med rebozo utför du små skakningar av bäckenet med hjälp av en sjal. Det är en mexikansk teknik som, förutom att vara mycket behaglig för många gravida med trötta bäcken, kan hjälpa barnet att ställa in sig korrekt i bäckenet. Det lägger ett tryck på insidan av livmodermunen och -halsen, vilket kan få dem att öppna sig och förkortas. Samtidigt frigörs oxytocin.
5. Dadlar: Ja, du hörde rätt. Dadlar. Ät 6 dadlar dagligen från vecka 36+0, och du kanske har tur att du föder innan det beräknade datumet. Ett dagligt intag kan nämligen ha en positiv effekt på mognaden av livmoderhalsen.

Hur förlöper en förlossning?

Förlossningens förlopp är oerhört individuellt från kvinna till kvinna. Ändå kan det mycket väl vara så att du känner att du måste se en video av förlossning! Är det fallet kan du se en förlossning här. Kom ihåg att det är ett av många exempel på hur en förlossning kan förlöpa.

Tecken på förlossning

Det finns flera olika tecken på en begynnande förlossning. De första tecknen på förlossning – och de två enda säkra tecknen på förlossning – är enligt Sundhed.dk: vattenavgång och/eller regelbundna värkar. Andra små indikationer kan, som tidigare nämnts, vara att du får en liten blödning, att din slempropp går, att du får diarré, känner en annalkande tyngdkänsla eller upplever mensvärk.

Tecken på begynnande värkar

Det kan låta nästan helt galet att man kan tveka på om det faktiskt är början på värkar man känner. Men för väldigt många kvinnor beskrivs starten av värkarna som en känsla som påminner om mensvärk. En värk eller molande känsla i underlivet. Kanske spänner det framtill, kanske känner du mer av spänningar i ländryggen. En sak är säker. Om det är värkar, kommer de så småningom att öka i styrka och frekvens, och om ett tag kommer du inte längre att tvivla på om det verkligen är värkarna som har startat. Ett verkligt tecken på att värkar, som utvecklas till förlossningsvärkar, är att de ökar i intensitet och inte avtar.

När är man i aktiv förlossning?

Den aktiva fasen börjar när din livmodertapp är ungefär 4 cm öppen. Sjukhuset anser den aktiva förlossningen som förlossningens början - men om du har haft värkar i 20 timmar innan, känns det nog inte som början för dig. Barnmorskorna på sjukhuset kanske beskriver din förlossning som "snabb" om den aktiva delen varar 4-5 timmar, men det är inte säkert att du har samma upplevelse om tiden innan har varit lång och tuff.

Oavsett om du upplever regelbundna eller oregelbundna värkar i den aktiva fasen, kan rörelse, smekningar och tryck på ländryggen kännas skönt och dessutom hjälpa förlossningen framåt.

Förlossningens faser

Hur går en normal*, vaginal förlossning till? Förlossningar kan variera stort, och hur kvinnor upplever dem kan skilja sig åt, men alla vaginala förlossningar delas in i fem faser:

Öppningsskedet

• Den latenta fasen – Detta är fasen där dina värkar börjar. Du har sannolikt oregelbundna värkar, vilket innebär att de inte kommer i fasta intervaller och kanske har varierande längd. Det är inte heller säkert att de har börjat göra ont ännu. Dessa första värkar i den latenta fasen bidrar till att förkorta livmoderhalsen och öppna livmodermunnen, så barnet snart kan passera. För vissa kan den latenta fasen vara i flera dagar och är oftast den längsta delen av förlossningen.
• Den aktiva fasen – Nu har dina värkar blivit mer regelbundna. De kommer oftare och varar längre och kanske har de även blivit mer smärtsamma. I den aktiva fasen öppnas livmodermunnen från 4-6 cm till 8 cm. Du måste öppna dig 10 cm för att kunna föda ditt barn. Än är du inte där, men du är på god väg.
• Övergångsfasen – I övergångsfasen utvidgas du från 8 cm till 10 cm, och nu är dina värkar som mest kraftfulla och intensiva. De kan pågå upp till en och en halv minut med endast ett par minuters paus.

De första tre faserna sträcker sig vanligtvis 12-18 timmar för en förstföderska och 4-10 timmar för en omföderska. Men öppningsskedet kan också vara kortare eller pågå i flera dygn. Har du fött tidigare går det oftast mycket snabbare än första gången.

Utdrivningsskedet

• Nedträngningsfasen –  Du kanske upplever en paus i värkarna innan nedträngningsfasen börjar. Här kan kroppen samla kraft. I denna fas rör sig barnet längre ner i bäckenet. Det kan kännas som att du behöver gå på toaletten. Det är barnets huvud som trycker mot din ändtarm.
• Pressfasen – För vissa känns denna fas som en lättnad, för nu får du äntligen agera på dina värkar och trycka. När din pressfas börjar är det hårda arbetet snart över. Barnets huvud står nu på bäckenbotten, och du känner en stark pressningskänsla. Hur lång pressfasen är varierar från förlossning till förlossning. För förstagångsföderskor är det inte ovanligt att den kan ta en timme. Det kan också ta längre tid innan den är över.

Efterbördsskedet

Efter att du har fött ditt barn ska du föda moderkakan. Detta sker oftast inom den första halvtimmen efter att ditt barn har kommit till världen. Moderkakan är mjuk och har ungefär samma konsistens som en lever. Det gör därför oftast inte ont att föda den, och moderkakan kommer i de flesta fall lätt ut. I sällsynta fall lossnar den inte av sig själv och måste opereras ut.

När moderkakan är ute undersöker barnmorskan den för att kontrollera att den är intakt. Vissa väljer att ta med sig moderkakan hem för att skapa ett “livets träd”-avtryck på en affisch eller begrava den under ett träd i trädgården som en symbol för det nya lilla livet som har kommit till världen. Vad du väljer att göra med din moderkaka är helt upp till dig.

*En “normal förlossning” ska här förstås som en förlossning där barnet ligger med huvudet nedåt och föds vaginalt utan operation. Det finns inget onormalt eller mindre riktigt med att föda med kejsarsnitt. Vi använder ordet “normal” här enbart för att beskriva hur en förlossning utan ingrepp fortlöper.

Hur lång tid tar en förlossning?

Det varierar stort från kvinna till kvinna hur lång tid en förlossning tar. För vissa varar det 3 timmar från första värken, medan det för andra kan ta 30 timmar. Som tidigare nämnts, beror det också på om man räknar från första värken eller från aktiv förlossning – alltså när man är 3-4 cm öppen.

Enligt Health.dk varar latensfasen, där man räknar från första värken, cirka 12 timmar för en förstföderska och 4-8 timmar för omföderskor – men som sagt, finns det inget facit – och inga garantier, även om ens mor eller systrar haft snabba förlossningar, då varje förlossning är unik.

Hur mycket öppnar man sig under en förlossning?

Födseln består som sagt av fyra olika faser och under dessa faser öppnar du dig från 0 till 10 cm. Du behöver trots allt pressa ett helt litet barn genom dina nedre delar, och det kräver att du öppnar dig hela tio centimeter.

• Den latenta fasen – cirka 0-4 cm.
• Den aktiva fasen – cirka 4-8 cm.
• Övergångsfasen – 8-10 cm.
• Krystfasen: 10 cm.

Bebis i magen under förlossningen

Rör sig bebisen under värkarna? Det är kanske en av många frågor du har inför din kommande förlossning. Din bebis rör sig också under din förlossning, men som med allt annat under förlossningen, är det väldigt olika hur kvinnor upplever rörelserna under förlossningen.

Några kan känna bebisen röra sig mellan värkarna, medan andra inte alls har märkt rörelserna under förlossningen. Många är så fokuserade på värkarbetet att de inte märker om eller hur mycket bebisen rör sig under själva förlossningen.

Under värkarna påverkas din bebis normalt sett inte alls, men hur bebisen annars upplever en förlossning är svårt att svara på då det trots allt är lite knepigt att fråga dem.

Igångsättning av förlossning

Undersökningar visar att det finns fler komplikationer vid förlossningar efter vecka 42, och därför rekommenderar Socialstyrelsen en igångsättning senast vecka 41+5. Det pågår dock en hel del diskussion om huruvida för många förlossningar startas igång artificiellt och om det är bättre för mor och barn att låta det ske naturligt.

Även om du erbjuds igångsättning är det upp till dig att bestämma om du vill tacka ja.

Förlossningen kan startas med exempelvis suppositorier som mjukar upp och förkortar din livmoderhals. Igångsättning kan också ske genom att spräcka hinnorna, som visas på bilden nedan, där en barnmorska gör hål på fosterhinnorna så att vattnet går. I vissa fall används värkstimulerande dropp. Vissa har också nytta av akupunktur eller hinnlösning.

Kan du på egen hand sätta igång förlossningen? Det florerar många myter om vad som kan få en förlossning att starta. Vissa dricker hallonbladste, andra använder rebozo, några går i trappor och vissa menar att sex också kan sätta fart på värkarna.

Hur ont gör en förlossning?

Smärta är individuell. Hur ont det gör att föda varierar mycket från person till person. En förlossning kan pågå i många timmar, och om tanken på att ha ont i kanske flera dygn känns övermäktig, kan vi lugna dig med att smärtan vanligtvis tilltar gradvis. Sundhed.dk beskriver smärtan som ”kraftiga menstruationssmärtor”, men för en del kan den kännas betydligt kraftigare. Enligt samma källa är smärtan som värst i slutet av öppningsskedet, men det finns inga exakta svar på hur varje kvinna upplever den.

LÄS OCKSÅ: Så känns värkar – erfarenheter från 30 mammor

De första värkarna i den latenta fasen är för de flesta mindre smärtsamma än de intensiva värkarna i övergångsfasen, och på så sätt vänjer du dig successivt vid smärtan. Mellan värkarna är du oftast även smärtfri, även om du troligen är rejält trött i slutet och längtar tills förlossningen är över.

Om du spänner kroppen under en värk gör det mer ont jämfört med om du har övat på att slappna av. Det kan kännas motsägelsefullt att försöka slappna av när du har värkar, men det finns olika metoder som hjälper. Du kan till exempel använda andningsövningar eller yogatekniker. Läs mer om förlossning utan smärta nedan.

Förlossning utan smärta

Det finns flera sätt att lindra smärtan under förlossningen. Förmodligen blir du inte helt smärtfri, även om vissa (få) kvinnor upplever att de har varit det. Du kan få medicinsk smärtlindring, men du kan också redan före förlossningen träna på att kunna slappna av i kroppen under de mest smärtsamma värkarna och öva på hjälpsamma andningstekniker.

Även om du inte blir helt smärtfri upplever många att teknikerna gav dem något att fokusera på och möjlighet att arbeta konstruktivt med värkarna.

En metod för förlossning utan smärta är “smertefri fødsel”, där du använder just djup avslappning, andning och visualisering för att lindra smärtan och samarbeta med värkarna snarare än att kämpa emot. Du kan hitta förlossningsförberedande kurser i metoden runt om i landet eller läsa boken “Smertefri fødsel”. Du kan också använda exempelvis Meyermetoden eller akupressur.

LÄS OCKSÅ: Guide: Smärtlindring under förlossningen

Värme lindrar också smärta. Därför är det bra att ha en värmedyna hemma medan ni väntar på att värkarna blir tillräckligt regelbundna för att ni ska åka till förlossningsavdelningen. Den är också riktigt skön att lägga ner i BB-väskan.

Det kan kännas svalt och befriande för kroppen att sänka sig ned i ett badkar med varmt vatten. Be gärna om ett förlossningsrum som har ett badkar när du ringer till förlossningen. Du kan föda i vattnet eller bara använda det för smärtlindring tills krystvärkarna sätter igång.

Medicinsk smärtlindring

På sjukhuset finns olika typer av smärtlindring. Alla sjukhus erbjuder inte samma alternativ. Tänk igenom vad du önskar innan förlossningen, skriv ner det på en lista som du kan ge till barnmorskan när ni kommer, och prata under tiden med henne (eller honom – det finns även manliga barnmorskor) om dina behov.

Typer av smärtlindring på sjukhuset:

• Akupunktur – Barnmorskan kan ge akupunktur under förlossningen, vilket har en lugnande och smärtlindrande effekt.


• Smärtpaket – en kombination av smärtstillande, lugnande och värkhämmande läkemedel som paracetamol, kodein och bricanyl.


• Skrattgas – Ges via en mask och kan både göra dig mer avslappnad och lindra smärtan under värkarna.


• Morfin – Du kan få morfin för att till exempel kunna vila och sova. Morfin kan även ta udden av de intensivaste värkarna.


• Steriltvatteninjektioner – Här sprutas en mindre mängd sterilt vatten in precis under huden där smärtan är som störst.


• TENS – Transkutan Elektrisk Nervstimulering, en apparat som med en svag elektrisk ström bland annat stimulerar kroppens egna endorfiner.


• Epiduralblockad – Ger lokalbedövning av nerverna i livmodern. Sätts mellan kotorna av en narkosläkare.


• Pudendusblockad – En lokalbedövning i slidan som bedövar den nedersta delen av slidan och mellangården.

Fråga din barnmorska om vilka smärtlindringsalternativ som finns på den förlossningsavdelning du tillhör. Tänk på att inte alla metoder kanske finns tillgängliga om du väljer att föda hemma.

Komplikationer vid en förlossning

För de flesta löper förlossningen på bra, men det kan självklart uppstå komplikationer. Vissa känner sjukvårdspersonalen redan till på förhand, och då planeras ett kejsarsnitt.

Som till exempel:

• Bebisen ligger i säte: Bebisen ligger med stjärten mot utgången, vilket gör en vaginal förlossning betydligt mer komplicerad. Därför händer det ofta att bebisen föds med kejsarsnitt i en sådan situation.


• Havandeskapsförgiftning: Havandeskapsförgiftning kan få stora konsekvenser för dig och barnet, så ibland behöver förlossningen sättas igång tidigare.


• Trångt bäcken: Du kan rent fysiskt vara utformad så att ditt bäcken är för smalt, vilket gör det svårt eller nästan omöjligt att föda vaginalt.


• Moderkakan blockerar utgången: Moderkakan kan ligga helt eller delvis framför livmodermunnen, så bebisen inte kan passera.


• Två tidigare kejsarsnitt: Risken för komplikationer ökar vid en vaginal förlossning ju fler kejsarsnitt du har bakom dig, och då rekommenderas ofta kejsarsnitt igen.

Under förlossningen kan också akuta komplikationer uppstå som leder till ett kejsarsnitt. Till exempel:

• Syrebrist hos bebisen: Av någon anledning får bebisen inte tillräckligt med syre.


• Kraftiga blödningar


• Bebisen ligger snett i bäckenet och förlossningen stannar av

Vid en vaginal förlossning kan du bland annat uppleva bristningar av olika grad, komplikationer med epiduralanestesi och större blödningar från moderkakan.

Ska jag föda hemma eller på sjukhus?

Att föda hemma har blivit alltmer populärt de senaste åren, och kanske funderar du själv på det. För vissa känns tanken på att få vara i sin egen, trygga hemmiljö lockande, och du slipper dessutom förflytta dig när bebisen väl är född. Det finns både fördelar och nackdelar med hemförlossning, vilka du kan läsa mer om här.

Tiden efter förlossningen

Tiden efter förlossningen är fylld av känslor, hormoner, eftervärkar och en kropp som ska återhämta sig. Du ska vänja dig vid nya rutiner med en ny liten person i din vardag, samtidigt som du kanske övar in amningen eller flaskmatningen. Du bör också räkna med att du blöder en hel del under dagarna och kanske veckorna efter förlossningen – även om du fött med kejsarsnitt.

Blödning efter en förlossning

Den första tiden kan verkligen vara utmanande eftersom du ska vänja dig vid ett helt nytt liv. Samtidigt är du märkt av förlossningen, kanske öm på olika ställen och lider av enorm sömnbrist, samtidigt som du håller koll på gulsot, bröstmjölk och tillväxtkurvor. Under tiden kan du dessutom uppleva den största lyckokänslan i ditt liv. Kanske kommer kärleken att växa fram lite långsammare istället.

Tidigare hade kvinnor 5 dagar på sjukhuset, där de fick god hjälp och rådgivning av vårdpersonal, men idag skickas de flesta hem efter kort tid och befinner sig i en helt ny situation, kanske lite vilse. Använd din barnmorska och ställ alla de frågor du är osäker på. Om du har det riktigt svårt och misstänker en förlossningsdepression, kontakta också din barnmorska eller läkare, då båda kan hjälpa dig.

Gör de första veckorna så lätta som möjligt när det gäller hushållssysslor. Frysa in en mängd mat före förlossningen, beställ hemleverans eller låt din partner sköta inköp och matlagning så att du kan fokusera på att vila och amma.

Vad som än händer: Du fixar det här!

Källor: Hvidovre Hospital, Herlev Hospital, Sundhed.dk, Rigshospitalet och boken “Din graviditet och förlossning”