Sutteteknik hos nyfödd: Så ser du till att din bebis suger rätt

Senast uppdaterad den
Sugteknikens reflexer
En fantastisk början är att utnyttja den ”magiska timmen”, när det nyfödda barnet placeras på ditt bröst direkt efter förlossningen – gärna innan navelsträngen klipps, vägning sker och så vidare. Får allt ske i lugn och ro kommer barnet instinktivt att söka sig mot bröstet och ”ta tag” med den mest naturliga sugtekniken.
Sugtekniken styrs av det nyfödda barnets reflexer:
- Kravreflex, som hjälper barnet att förflytta sig mot bröstet
- Sökreflex, som gör att barnet kan känna doft och lokalisera bröstet
- Sugreflex, som får barnet att börja suga
- Sväljreflexen, som för mjölken ner i magen
På mammans areola, det mörka området runt bröstvårtan, sitter Montgomerys körtlar, vilka avger doftämnen så att barnet förstår vart det ska rikta sin sökning. Processen drar igång när babyn läggs på mammans bröst, och ett samspel uppstår mellan barnets medfödda reflexer och mammans hormoner. Om den här processen får äga rum i lugn och ro är det en mycket god förutsättning för en lyckad amningsstart.
Så vet du att sugtekniken är rätt
När barnet läggs till bröstet behöver tungan svängas runt bröstvårtan och pressa bröstvårtan upp i gommen, där sugreflexen triggas. Det här syns inte utanpå, så det du kan titta efter är om barnets mun är vidöppen med en stor vinkel.

Munnen ska vara öppen nästan 160 grader för att bröstet ska komma tillräckligt långt in så att bröstvårtan når gommen. Det krävs alltså en hel del bröst i munnen för att uppnå korrekt amningsteknik. Bebisen ska ha underläppen nedvikt så att den nästan ligger i dubbla lager med hakan. Överläppen ska vara uppvikt, men inte i lager med huden mellan mun och näsa.
LÄS OCKSÅ: Amningsrådgivarens 5 bra tips för amning
Förutom att hålla koll på bebisens mun är det viktigt att du känner efter din egen känsla och eventuella smärtor. Att amma kan kännas, och känslan av att nära sitt spädbarn vid bröstet kräver tillvänjning, men det får inte göra ont. Bebisen suger inte effektivt om amningen gör ont varje gång.
Det är dock en väsentlig skillnad på om det gör så ont att du vill sluta, eller om du bara kan känna att bebisen har tagit tag. Om det gör så ont att du vill ta bort bebisen från bröstet, är det en bra idé att göra det och sedan börja om med amningen – eventuellt i en annan position.
Så här lägger du barnet till bröstet
När du ska lägga ditt barn till bröstet är det mycket viktigt att du utnyttjar de tidigare nämnda reflexerna så att barnet får hjälp med den bästa möjliga sugtekniken. En nyfödd är i detta avseende mycket skicklig, och därför ska du faktiskt vara försiktig så att du inte stör processen genom att hjälpa för mycket.
Tillvägagångssättet bör vara att barnet själv gör det mesta av arbetet, men att vi säkerställer en bra startpunkt och bra förutsättningar längs vägen. Detta görs bland annat genom att stimulera sökreflexen, där du låter barnet nosa ett par sekunder nära bröstet och låter bröstvårtan röra vid nästippen. På så sätt öppnar barnet munnen, får igång tungans rörelser och söker in mot bröstet.
Samtidigt är det en riktigt bra idé att forma bröstet med handen så att barnet får in så mycket av bröstet i munnen som möjligt när barnet öppnar ordentligt.
Få barnet att öppna munnen
Vi kan naturligtvis inte tvinga munnen att öppna sig, men vi kan stimulera reflexerna så att barnet öppnar ordentligt själv. När sökreflexen aktiveras, eftersom den lilla näsan känner av bröstvårtan, kommer barnet instinktivt att öppna munnen, få igång tungans rörelser och söka neråt med underläppen för att få bra grepp om bröstet.

Många tycker att det är svårt att få bebisen att gapa ordentligt när den ska amma. Men det hänger ihop med de tidigare nämnda reflexerna.
När bebisen tar tag om bröstvårtan, stimuleras produktionen av hormonet oxytocin, som bland annat aktiverar utdrivningsreflexen, och då skickas mjölken iväg i hög fart genom mjölkgångarna. Ofta är det i början som du hör flest sväljljud, och det kan också hända att du hör små klickljud vid amning.
Kan inte höra bebisen svälja
Efter en liten stund kommer det kraftiga utdrivningen att avta, och den fetare mjölken kommer. Här kan det vara svårare att höra sväljljuden, eftersom det inte kommer med samma flöde och fart som i början. I denna fas suger bebisen oftast flera gånger innan den sväljer.
När sväljreflexen sätts igång är det för att hålrummet i munnen är fyllt och det finns tillräckligt med mjölk för att svälja. Det kommer sällan att låta på samma sätt som i början av måltiden, och det är helt okej.
Varför får bebisen sugblåsor?
Om bebisen får sugblåsor bör du vara lite extra uppmärksam på sugtekniken. De flesta bebisar får en liten mängd vid varje amning, men de försvinner snabbt igen. Om ditt barn varje gång får tydliga, svullna sugblåsor som inte verkar försvinna, kan det vara så att han/hon suger för ytligt.
LÄS OCKSÅ: De 5 vanligaste orsakerna till att amningen går fel: amningserfarenheter från nya mödrar
En sugteknik där barnet fäster mycket ytligt och alltså inte får tillräckligt med bröst i munnen kan orsakas av ett stramt tungband. Om du misstänker detta är det alltid en bra idé att rådfråga en barnmorska eller läkare.
Om sugtekniken är för ytlig kompenserar bebisen genom att hålla sig fast vid bröstet med tandkött, käkar och läppar. Det betyder att de inte använder de avsedda musklerna och senorna i munnen på ett ändamålsenligt sätt, vilket kan skapa stora amningsutmaningar på lång sikt. Förutom att bebisen får sugblåsor kan du bli allvarligt besvärad av blåsor på bröstet.
Bra amningspositioner
Det finns övergripande fyra amningspositioner – och inom dessa finns det självklart en massa variationer!

Den klassiska amningspositionen – ”caféställningen”
Denna sittande amningsposition är det vi oftast ser på gatan och i sociala medier. Den kan vara mycket bra, men också krävande eftersom mamma sitter mycket upp. Dessutom kan det vara svårt för en nyfödd bebis att få ett bra grepp i denna position. Den klassiska amningsställningen finns i många varianter, där “korsställning” är en populär variant.

Laid back eller biologisk amning
Laid back är – som namnet antyder – en amningsposition där du lutar dig tillbaka. Den kallas också förbiological nursing, eftersom det är den mest naturliga amningspositionen i den bemärkelsen att flest reflexer hjälper barnet tack vare den nära kroppskontakten. Det är också en position där mamman kan ligga bekvämt och vila, vilket är särskilt fördelaktigt om det gör ont att sitta upp på grund av stygn i mellangården. Positionen kan vara svår för vissa – särskilt om man inte är ordentligt placerad i sängen, och det kräver lite vägledning för att få den att fungera. Men när den väl fungerar, så är den verkligen fantastisk!

Tvillingposition eller "indianarställning"
I tvillingpositionen ligger barnet (eller barnen) på sidan av mamma, det vill säga barnet ligger under armen med magen mot sin mamma. I denna position är det viktigt att barnet placeras högt upp, vilket kräver en hel del uppbyggnad med kuddar m.m. Positionen är mycket bra för att tömma mjölkgångarna på sidan av bröstet, alltså de mjölkgångar som sitter under armen. Men det finns också många kvinnor som uppskattar den eftersom de upplever att de får en ganska bra kontroll över både barnet och bröstet samtidigt. Och den är ju helt perfekt för tandemamning, så att båda barnen kan ammas samtidigt.

Den liggande amningspositionen
Den här ställningen är något som många verkligen uppskattar, och används ofta med glädje under natten. Den är fördelaktig eftersom mamman kan ligga ner, men utmaningen kan vara att det är den ställning som tekniskt sett kan vara svårast för barnet. Anledningen är att barnets rörelsefrihet är mest begränsad i denna position, eftersom barnet ligger på sidan på ett plant underlag. Ju äldre barnet blir, desto lättare blir det vanligtvis att amma i sidoliggande ställning, och det kan vara en verklig gåva om man önskar samsova.
Det finns inga amningspositioner som är bättre än andra, men behovet av variation tenderar att förändras i takt med barnets ålder och ökade rörlighet. På samma sätt kan positionerna förändras och utvecklas när mamman finner större trygghet och lugn i amningen.